brottstycken

Världen gick under. Någon hade blandat sömnmedel i all världens kött och man såg på när vänner och bekanta drunknade i badet, föll från stegar, körde av vägen. Jag hade blivit vegetarian och var därmed en av få vakna. Sprang till huset och lyckades precis rädda mor, far och Agnes, som låg sovande på botten av poolen. Jag gick runt huset och ropade efter kissekatten. Fann honom orörlig på övervåningen, mördad och sedan uppstoppad med de gula ögonen stirrande ut i tomma intet. Bicci, min älskade Bicci. Höll honom i mina armar när allting blev svart.

(bild brutalt stulen från din facebook)

du har kommit att bli en halva av min helhet.

Han lutar sig fram, en doft av öl mot min kind.

en blick mot snöhögar tomma på allt, en vinkel jag ständigt återuppfinner. i dessa högar av brustet vatten har jag lämnat någonting för dig att söka.

Jag tar mig in i hennes hus för att kunna lukta på dina gamla kläder. Här är hon rik, här lever hon i ett enormt hus med stora glasfönster och hennes säng är rund, står mitt i rummet, obäddad. Ingenstans hittar jag rester av dig. Hon fyller år och jag har snickrat ihop en drake och målat den i omaka färger. Hennes far ställer sig skeptisk till mig och mitt svaga psyke, han kastar ut mig tillsammans med min smutstvätt.

Jag bor mitt i Malmö och hennes far har ett tjugotal bilar som förföljer mig för att försäkra honom om att jag håller mitt avstånd. Jag blir vän med en av chaufförerna, men han aktar sig. Jag är en pestsmittad bland dessa gator, jag kommer aldrig närmare henne på det här viset.

När jag kliver uppför trapporna på väg upp till mig lyses varje trappsteg upp och blottar ord som inte bildar någonting; du, jag, uppför, inifrån, hjälp, i, och, selleri, smör. Jag börjar misstänka att min chaufförvän vill döda mig, men han hälsar välkomnande när jag kliver in i min lägenhet. Jag tror vi är någonting, han och jag. Jag tror att det han som håller om mig om nätterna.

En dag står hon på mitt vardagsrumsgolv, blek och vacker i vanlig ordning, men längre än tidigare. Hon tar min hand och ber mig gå ut med henne. Vi äter middag på ett härbärge och jag glömmer bort att äta och andas när hon är bredvid. Hon är du, hon är du för mig, du smälter in i henne och ni har blivit ett. När vi är klara hoppar vi in i en taxi för att ta oss hem till henne och hon kryper närmare, hon luktar så gott och jag vill bara ta en tugga, jag vill veta vad det är som du saknar så mycket att du inte kan se mig.

Hennes ljumma läppar mot mina precis innan jag vaknar.

Kroppen, som jag för många år sedan hade svält på en diet av avokado och vatten för att se mer ut som en pojke, hade plötsligt fått kvinnligare former; röven fick inte längre plats ett enda par av mina byxor, brösten vällde ut över bh:n, linnet och in i händerna på mina älskare.

- Nu vet du var man hamnar när man tappar fotfästet, det är inte så jävla roligt.
Som om du någonsin skulle förstå, att det livet är så mycket mer logiskt än det här. Den här friheten är betyngande. Mina egna beslut gör små märken i mig som aldrig tycks försvinna; att studera, jobba, shoppa, handla mat, laga mat, klä på mig, sminka mig, det är tid som jag slösar, som tar mig längre ifrån det jag verkligen vill ägna mina levnadsdagar åt. Om fotfästet någonsin tappas så är det här ute.

I am behind you
I always find you
I am the tiger

Återvänder varje morgon, eftermiddag, kväll. Stundtals exploderar bröstet över badrumsgolvet, men för det mesta råder stiltje.

jag tror inte ens du fattar hur mycket jag ljuger, för mig själv och andra,

and you said; "don't give me nothing you don't want to lose"